I de här korta föreläsningsfilmerna förklarar jag olika aspekter av textbindning som kan vara bra att känna till för den som skriver (och läser).

Konnektivbindning

Länk till filmen Pia förklarar konnektivbindning

Fanny Price i Jane Austens roman Mansfield Park växer upp hos släktingar. Men även om syskonen Bertram är hennes kusiner behandlar de henne som tjänstefolk. Familjen ignorerar hennes behov och hon får i stället passa upp på de andra. Dessutom saknar hennes rum uppvärmning eftersom den öppna spisen inte får användas. Det blir därför iskallt på vintern. Trots det klagar hon aldrig.

Referensbindning

Länk till filmen Pia förklarar referensbindning

I förslaget nedan markeras ledfamiljernas referenser med fet stil: många, att skriva, tycker, svårt.

Många tycker att det är svårt att skriva. Det är faktiskt ingen lätt sak att utforma en välfungerande text. För de allra flesta av oss blir skrivandet därför en krävande uppgift, så krävande att vi kanske ger upp författarambitionerna helt och hållet. Skribentens möda kan verkligen förefalla oändlig.

Tema-rema

Länk till filmen Pia förklarar tema-rema

Jag läser de tre första meningarna som temaupprepning. Alla tre har teman som innehåller dels något med regler (regelverk, regler som verktyg), dels en aktör som är en (makt-)institution med beslutsfattare. Men i den sista meningen händer något och vi byter till temaprogression. Den tredje meningens rema, när besluten rör beslutsfattarens privata intressen, blir tema i den fjärde meningen: Det (tema) kallas jäv (rema).

Inskott

Länk till filmen Pia förklarar inskott

a) Den plats där jag föddes, en jämtländsk by intill en iskall fjällsjö, kom att forma min barndom i högsta grad.

b) Även om mina föräldrar var unga (båda fyllde 20 under mitt första levnadsår) var de för upptagna med annat för att ständigt hålla ögonen på mig.

c) Hade det inte varit för en granne – den före detta tävlingssimmaren Linda B. – kunde det ha slutat illa.