I en serie korta filmer förklarar jag språkvetenskapliga termer som alla människor behöver känna till. Varje film slutar med en fråga. Facit till dessa frågor hittar du här, liksom andra kommentarer till filmerna.
Fraser
Länk till filmen Pia förklarar fraser

Det första ensamma ordet, Pappväskan, är lätt att identifiera som en nominalfras utan några bestämningar.
Sedan följer en nominalfras till, nu med både framförställda och efterställda bestämningar till huvudordet resväska: Doras lilla bruna resväska av hårdpressad papp. Den nominalfrasen innehåller i sin tur en rad fraser. I den framförställda bestämningen gömmer sig både en nominalfras, Doras, och en adjektivfras, lilla bruna (eller egentligen två adjektivfraser om vi inte vill se ett adjektiv som bestämning till det andra). Den efterställda bestämningen består av en prepositionsfras, av hårdpressad papp, en nominalfras, hårdpressad papp, och en adjektivfras, hårdpressad.
Först därefter kommer en mening som också är en hel sats: Jag kan se den mycket tydligt. Där har vi två nominalfraser med varsitt pronomen som huvudord, Jag respektive den, en verbfras, kan se med se som huvudord, och en adverbfras, mycket tydligt med tydligt som huvudord.
Den fjärde meningen är faktiskt inte heller en fullständig sats utan en enda jättelång nominalfras med resväska som huvudord: En sådan där vanlig, simpel resväska som försökte se ut som om den var … osv. Allt handlar om resväskan! För att göra denna långa mening till en fullständig huvudsats skulle vi behöva lägga till ett predikat och möjligen även ett subjekt, till exempel i slutet: … resväska … och en hoprynkad ficka på insidan av locket … hade Dora.
Men naturligtvis kryllar det av andra fraser inuti den väldiga nominalfrasen. Till exempel
- verbfraser: försökte se ut, var, var (tre verbfraser som här utgör predikat i varsin bisats)
- prepositionsfraser: av riktigt läder, längs kanterna, med dubbla rader stygn, med småmönstrat foder, på insidan, av locket
- adjektivfraser: vanlig, simpel, riktigt, sydd, dubbla, småmönstrat, hoprynkad
- adverbfraser: sådan där, inte
- nominalfraser: riktigt läder, den, det, kanterna, dubbla rader stygn, småmönstrat foder, en hoprynkad ficka, insidan, locket
Nominalfraser
Länk till filmen Pia förklarar nominalfraser

Så här bygger jag ut nominalfraserna med framförställda och efterställda bestämningar, men det går förstås att göra på väldigt många andra sätt.
a) Det dammiga och inte längre så aptitliga (artikel + adjektiviskt beskrivande attribut) pepparkakshuset (huvudord) på fönsterbrädan bakom julgranen (prepositionsfraser) som tagit pappa en hel natt att dekorera (relativ bisats) blev till slut uppätet (resten av satsen, det som inte hör till nominalfrasen).
b) En sådan sönderhackad och sorgligt ofullständig (artikel + adjektiviskt beskrivande attribut) sömn (huvudord) som jag upplevde den natten (relativ bisats) är inget man önskar sin värsta fiende (resten av satsen).
c) De skimrande sorglösa (artikel + adjektiviskt beskrivande attribut) solsemestrarna (huvudord) utan läxor eller andra plikter men med en outsinlig tillgång till glass (prepositionsfraser) skulle hon minnas resten av livet (hör inte till nominalfrasen).
Stavelser
Länk till filmen Pia förklarar stavelser

Den första raden innehåller 17 stavelser, en för varje vokal. Undantaget är u:et i slutet av Akhilleus eftersom det inte hörs och då inte kan utgöra kärnan i en stavelse. En vanlig stavning på svenska är också Akilles, utan u. I andra grekiska namn, som Zeus och Odysseus, uttalas u:et som konsonanten v. Då blir det inte heller en egen stavelse. Bestämningen Peliden före Akhilleus betyder att han är son till Peleus, även det ett namn där u:et ska uttalas som v.
Att hexameter har sex taktslag i varje rad beror på att versfötterna är just sex till antalet. Eftersom rytmen är fallande och alltid börjar med en betonad stavelse (Sjung …) ska versmåttet utgå från daktyler (en betonad stavelse plus två obetonade) och trokéer (en betonad stavelse plus en obetonad). Iliandens första rad består av fem daktyler och en troké, alltså 5 x 3 + 2 = 17 stavelser.
Morfem
Länk till filmen Pia förklarar morfem

Mitt svar är b) 4 morfem. Jag räknar då till tre lexikala morfem, tre substantiv, och ett grammatiskt -n på slutet för att ange bestämd form: kurs + litteratur + lista + n.
Man kan argumentera för svaret c) 5 morfem om man anser att litteratur kan delas upp i två betydelsebärande enheter. Visst är littera både ett latinskt och ett svenskt ord för bokstav (med samma innebörd alltså som grafem, som vi fått från grekiskan) men vad står i så fall -tur för? För att slippa det bekymret tolkar jag litteratur som en enhet som inte kan delas upp i mindre delar utan att förlora sin innebörd.
Grafem
Länk till filmen Pia förklarar grafem

Det finns åtminstone tre grafem i alfabetet som också är hela ord. Av naturliga skäl är de vokaler (konsonanter kan inte ljuda på egen hand): prepositionen i och substantiven å och ö. Dessutom kan vi lägga till interjektionen o som i O, det hade jag inte väntat mig!
Men det är bara ett sätt att se det. Vi kan också på goda grunder (läs: SAOL, Svenska Akademiens ordlista) betrakta alla 29 grafemen i alfabetet som 29 olika substantiv. Deras genus är neutrum: ett a, ett b, ett c. De kan böjas i plural, bestämd form och genitiv: flera d:n, just det där e:et, alla f:ens.
Lägg därtill att flera av grafemen har en musikalisk innebörd, som namn för toner. Vi kan ju tala om till exempel ettstrukna c. Därmed är åtta av grafemen substantiv även i den meningen: c, d, e, f, g, a, b, h.
Om du funderar på de tecken som står inom hakparenteser i filmen är det alltså så vi visar uttal, med fonetisk skrift. Ett s inom hakparenteser, [s], betyder att det ska vara ett vanligt s-ljud medan det här tecknet, [ʃ], står för sje-ljudet. Visst hade det varit smidigt om man hade kunnat stava precis som det låter!
Fonem
Länk till filmen Pia förklarar fonem

Här visar jag ett sätt att ta sig från lat till fis genom att byta ut ett fonem i taget. Men det finns förstås många fler möjligheter.
| l | a | t |
| l | a | m |
| l | i | m |
| r | i | m |
| r | i | s |
| f | i | s |